rapport från höger musknapp

Vi håller som bäst på att förbereda en studiedag för  rektorer i Växjö kommun. Det handlar om sociala medier och jämställdhet. Idén är att visa på sociala mediers möjligheter med hjälp av just sociala medier. Därför har vi lagt upp en wiki som skall vara plattformen för dagen. Så intressant det kommer att vara att få grupperna att arbeta och interagera med elever via wikin! Vår ambition är att webbsända förmiddagens föreläsningar via Bambuser. De kommer även att finnas tillgängliga on demand för de skolor som vill arbeta med wikin efter studiedagen.

Under arbetet slog det mig att Bambuser är som klippt och skuret för skolan! Tänk er ett arbetsområde där fler skolor deltar, även internationellt. Under arbetets gång använder man sig av wikis som plattform. När det är dags för presentation/redovisning så stannar det inte vid själva wikin utan vi vidgar textbegreppet till att omfatta en webbsändning live/on demand via Bambuser. Utrustningen är enklast tänkbara, en webbkamera samt mikrofon.

Blir du sugen att prova? Gå in och teckna konto på Bambuser nu! Där kan du även se hur andra gör. Skicka gärna en kommentar på idén efter att du provat Bambuser.

Nyheterna berättar att kommunerna har problem med sociala medier. Var 20;e kommun tillåter inte användning av sociala medier under arbetstid. En av anledningarna är att sociala medier inte anses vara en del av arbetet.
Skolan är en arbetsplats med minst två parter, lärare och elever. Att utestänga lärare från dessa webbplatser på arbetstid skulle innebära samma sak om om vi förbjöds vara ute bland eleverna  på rasterna.
Det är betydelsefullt för skolans arbete med etik och moral att vi tar del av diskussionen på nätet, på arbetstid. Det ger oss möjlighet att påverka elever som via Facebook väljer att skapa grupper i stil med ”Vi som hatar XX”.

Efter årsskiftet gjorde vi på AV-Media Kronoberg det som vi väntat på under hela hösten. Vi gav alla elever i länet möjlighet att se strömmande media via vår nationella websajt, SLI. Det är klassföreståndaren som ger eleven rättighet till inloggning genom ett förfarande som bara han/hon kommer åt.  Vi har testat funktionen och det pedagogiska värdet tillsammans med 10 klasser i olika årskurser.
Nu till det intressanta, det pedagogiska värdet är till en början mer ifrågasatt än vi  räknat med. De vanligaste argumenten mot elevinloggning är:

• Strömmande media skall vara ett ess i rockärmen för pedagogen
• Det är inte roligt när eleverna sett filmen/programmet innan
• Eleven kan se slutet på en serie och tala om för andra

Alla tre argumenten är värda att tas på allvar då de är tagna ur verkligheten. Samtidigt kan man se dem som ett resultat av ett traditionsbundet arbetssätt som inte tar hänsyn till elevers kunskapsinhämtande utanför skolans schemalagda tid.
Genom ett proaktivt arbetssätt kan vi pedagoger ge eleverna en gemensam kunskapsbas att stå på innan uppgiften lyfts i klassrummet. Där ligger styrkan i att ge eleverna en inloggning till strömmande media via SLI.

För övrigt så ger det även möjlighet till reflektion över och jämförelse med det enorma material som redan ligger ute på YouTube och liknande platser.
Så, släpp på eleverna, tänk proaktivt och öppna upp för nya medier!

Först och främst, Gott Nytt År!

Julen är avväten och julkapparna installerade. Det blev mycket bärbart ute i stugorna.
-Nu eller aldrig! tänkte min svärfar. Med mina glada tillrop inhandlades en laptop och trådlös skrivare som peronlig julklapp. Svärmor presentades med ny mobiltelefon.
Annandagen var den stora installationsdagen. Svärfar är inte helt ny på datorfronten. Hans erfarenheter inskränker sig dock till lite randomsurfande via 64Kbits-modem så insikten i vad han köpt till sig själv var begränsad.
När det var dags att laptopsurfa med mobilt bredband stod det ganska snart klart att det hänt en hel del sedan installatione av 64-modemet. Pekplatta, Windows 7, flash,  Active X, säker borttagning av programvara, hur skall man förklara allt sånt som man inte tänker på när man använder datorn för att själv lära sig någor nytt?
Det fantastiska med IGoogle bleknade bort i labyrinten av oavsiktliga klickningar och nyöppnade fönster. Svärfar, som är 83 år och dagligen hanterar sina bankaffärer via mobilen, tröttnade och riktade i stället intresset mot den trådlösa skrivaren som vid upppackningen visade sig vara en vanlig, trådburen dito. Surt, sa räven.
-Vad är det som är fel? undrade svärmor.
-Vi fick en skrivare med USB, försökte jag att förklara och upptäckte snabbt att jag satt mellan två personer som upplevde att de trots, eller på grund av, sin ålder och erfarenhet inte förstod något utav allt det jag försökte förklara. Router, display, CMYK och Lägg till/ta bort programvara var uttryck som inte hade någon förankring i deras vardag.
Räddningen blev att det var så enkelt att skriva ut korten från digitalkameran. In med minneskortet i skrivaren, välj kort, tryck på OK och vips så är kortet utskrivet!
Det är bara det att texten på displayen är för liten för att svärfar skall kunna trycka på rätt knapp….

-Hej Johan, ropade klassen när Johan ,8 år, dök upp på storbilden.
Johan är i Kosovo med sin mamma och pappa som jobbar med polisutbildning. Under året är det viktigt att hålla kontakten med klassen. Distanskommunikation med ljud och bild är en möjlighet. I Adobe Connect kan man visa teckningar, saker från slöjden och mycket annat samtidigt som man pratar. Alla kan och vill vara med och prata.

-Var är Gustav? frågar Johan. Jag har inte sett honom eller pratat med honom än!
-Här är jag svarar Gustav och hoppar in i bilden för att prata mer med Johan.
Johan har tidigare använt Skype och tycker att detta är enkelt och roligt.

När kommer vi vuxna att se distanskommunikation som ett naturligt sätt att mötas på? Kanske man ska göra som vårt nätverk för IT-samordnare, vi har fikarast en gång i månaden via Adobe Connect

Debatten är igång. Argumenten viner likt piskor i luften.

-Ni är för många! Det blir för dyrt!
-De kommer att användas för lite. Det finns ju datorer i klassrummen redan.
- Detta prövades på ITiS-tiden (vitsigt) och det ledde inte så långt.

Nåväl, då kommer jag med ett kompletterande förslag. Låt den lärare som redan har en egen laptop få använda den i skolan med en hyra från skolan som ersättning. Då står läraren för allt utom Internetaccess. Med de priser som kommunen är tvungna att debitera skolan för datorsupport så blir det en bra affär för båda parter.
Alltmer utav skolans administrativa arbete sköts via Internet, därför behövs inte heller den kommunala lagringsytan, kanske den inte behövs för eleverna heller. Ett USB-minne rymmer idag mycket mer än den lagringsyta som skolan tillhandahåller.

Så småningom kanske man kan fundera över om eleverna får ta med sin laptop till skolan…

Jag fick en  fil skickad till mig från min arbetskamrat Bo Magnusson.
-Du måste lyssna på detta radioinslag! sa han upprymt. Det handlar om hur skolor i landsbygden i Uruguay deltar i ett IT-projekt med laptops och trådlöst Internet till barnen. Det är helt fantastiskt hur duktiga de är trots att de bara är nio år!
Jag lyssnade och fick mig en tankeställare. Var vi för tidigt ute i IT-utvecklingen? Så tidigt att alldeles för många är ”vaccinerade” mot IT?

Lyssna själv på inslaget och fundera över hur ny teknik har mottagits av människor som står klart längre bak i IT-ledet än vi gör, eller ska jag skriva har gjort? http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2045350&BroadcastDate=&IsBlock=

Läs även en kort artikel från tidningen Dagen som handlar om denna satsning: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=193895

Vi är mitt uppe i  en lång rad av utbildningar vars mål är att ge Växjö kommuns skolor en god start vid användningen av alla de 350 interaktiva skrivtavlor som monterats. Det kan synas som att vi är mitt i en pedagogisk dröm med dessa förutsättningar. Drömmen kan dock bli en mardröm om om vi inte lyckas övertyga om de fördelar som finns i dessa nya verktyg. Vi har till dags dato haft mer än 150 utbildningar och Anna Prissberg som är vår ”VD” för IWB har verkligen lagt ned sin själ när hon tagit fram utbildningsmaterial såväl i form av text och film. Allt ligger tillgängligt för pedagogerna på www.cleverclub.se
Ännu så länge är de flesta pedagogerna inte aktiva med det interaktiva. Majoriteten visar strömmande media och det är väl bra men just det kan göras utan tavla. Tyvärr förväxlas det med den interaktiva delen som ger så mycket större möjligheter att öka möjligheten till lärande. Vi hoppas naturligtvis att vi kommer att vinna i andra ronden och därmed se många frågor från lärare som utgår från egen erfarenhet av användningen av IWB i klassrummet.

som vi erbjudit Pilbäckskolan för att IT-utvecklas såg ut att räcka länge.
Men nu har proppen gått ur! Flera arbetslag arbetar aktivt med interaktiva skrivtavlor och digitala berättelser. Igår var jag i arbetslag 4-6 som bad om hjälp för att dokumentera ett arbete med Vaxjö som utgångspunkt. Smålands museum finns med i bilden som ett mål för att visa vad eleverna åstadkommit. Här väljer lärarna att arbeta med både bilder och film och låter oss följa med på bloggen http://pilback456a.blogg.avmkr.se
Nu laddar man både kamera, videokamera och mobiler för här skall berättas!

Vi går omkring på AV-Media och njuter av dyningarna från vår studiedag ”Digital kompetens” som drog 270 personer – på höstlovet!
Bo Dahlbom, känd professor och IT-förespråkare inledde med att uppmana oss att slänga skolböckerna till förmån för IT. Han sa massor av kloka saker men Smålandsposten fastnade av naturliga skäl för ovan nämnda som rubrik. Bo är bra på att väcka debatt och så blev fallet även denna gång. Några uttryckte bestörtning, andra kunde umgås med tanken och ytterligare några var positiva.
Oavsett ideologin kommer man då till frågan om vi har förutsättningar rent praktiskt i länet. Den frågan ställde jag mig i alla fall några dagar efteråt då jag var i Tomelilla  och pratade om ”Framtidens lärande”. Entusiasmen bland lärare och skolledare var inte att ta miste på. Däremot skiljde sig möjligheten att kunna utöva det jag pratade om högst väsentligt mot den som finns i Kronobergs län. Min slutsats är att vi skall ta vara på det, förhållandevis, goda läge som vårt län har på IT-området och fortsätta med stöttningen till alla de pedagoger som faktiskt arbetar i nya arbetsformer. En hel del av dem visade ju sitt arbetssätt på Digital kompetens. Fler var där för att se och lära. Ännu fler var hemma…